Lite Påsk

                    Passade på att knipa ett av ICA Maxi´s superfina påskägg

Tycker det var så himla fina, välgjorda! Passande namn hade de också - nostalgi !

Jag fyllde mitt med brunt silkespapper och små chokladägg från vår lokala godisbutik...

Nu pryder det sin plats i hallen bredvid påskriset...

                                 Små färgglada "vaktelägg" i choklad. Mums!

Nu blir det ut i trädgården och stöka. Ska plantera lite penséer i mina blomlådor på balkongen.. Jag älskar den här årstiden!!

Att resa sig upp igen..

                                                Söt liten påsk tag från Blomsterlandet!

Det blev ingen resa till Dalarna som jag hade hoppats igår. Istället tillbringade jag en stor del av natten inne hos lille V som fick  feber igen och hostade som om lungorna skulle flyga ut.. Stackars liten!!
Efter ett besök på vårdcentralen så tillbringade han större delen av dagen inlindad i en filt i soffan..

Själv spenderade jag en timme i solskenet på vår balkong medan lilla M sov och resten av dagen gick i ett... Hämta i skolan, leka med lilla M och se till att lille V fick i sig ordentligt med vätska.. Puh! Vem har sagt att man är ledig när man är hemma med barn??

Läste om en liten flicka Nora, som förlorade kampen mot cancer den 19 mars i år... Jag var helt förstörd efter att jag läst berättelsen skriven av hennes föräldrar. Tårarna kunde inte sluta rinna... Livet kan vara så fruktansvärt orättvist ibland!!! 

Jag har inte mått så bra de sista 4 månaderna av min föräldraledighet. Mest har det väl märkts av nu på slutet... Det här året har varit det bästa av mina tre år som föräldraledig men också det värsta- pga många tråkiga saker som har hänt. Tyvärr har allt hunnit ikapp mig nu på slutet och nu försöker jag bara hålla mig flytande..

Men jag är så tacksam för varje dag som mina barn får vara friska!!! Det är mina små älskade änglar som gör varje dag till en solskensdag oavsett väder! Jag älskar er så oerhört mycket!!

Att ha tappat en pusselbit...

Jag älskar er!!!

Jag är, har jag insett de sista 10 åren, en småstadstjej!! En småstadstjej som bor i en storstad som jag faktiskt inte trivs i till 100%. Men att åter få ha min fötter på Dala jord är en ouppnåelig dröm då min man inte vill lämna storstaden. Jag försöker åka hem till Dalarna när tillfälle ges, men det blir oftast bara 2 gånger per år. 

Varje gång jag passerar gränsen mellan Värmland och Dalarna så hoppar mitt hjärta över ett slag och det känns i hela kroppen.När jag kommer hem till Dalarna så blir jag hel. Den sista pusselbiten hoppar på plats i det stora livspusslet som är mitt hjärta. På samma sätt så tappar jag den varje gång jag åker hem till Västkusten igen.

För trots att mitt hem numera är på Västkusten så kommer "hemma" alltid vara i Dalarna. Det är där jag har mina föräldrar och hela tjocka släkten på min mammas sida. Där bor också min älskade älskade "syster" L. Jag kallar henne "syster" och hon är "moster" till mina barn men vi är egentligen "bara" kusiner, födda samma år med bara två månaders mellanrum. Våra mammor står varandra nära och vi har mer el mindre växt upp tillsammans och när vi ses så är det som om tiden stått stilla.

Våra små flickor, lilla A och lilla M är jämngamla och det var speciellt att få en liten prinsessa samtidigt som L. 

Nu skulle vi har varit hemma egentligen. Men vi blev liggande i influensan så vi blev portade. Nu börjar vi bli bättre. Lille V har ingen feber idag, jag är bättre och stora E bara hostar. Så med lite tur så sitter vi kanske i bilen imorn på väg upp till Dalarna.