3,5 månad kvar och i helgen får vi besök...

Ja, tiden går fort när man har roligt sägs det...
Jag har iaf roligt. Det enda som cirkulerar i mitt huvud, är just nu bröllopet.
Har kontakt med en cateringfirma som ska få göra vår mat. Menyn är bestämd, det jag gör nu är att försöka få ner priset ytterligare. Vi kommer bli runt 100 gäster så det är en hel del pengar som ska ut...
Har pratat med marit, frissan som ska få göra mitt hår. Känner fullt förtroende för henne, trots att hon inte gjort mitt hår innan. Dock har jag hört mig för och jag har bara hört gott om henne. Ska träffa henne nu i påsk för att prata igenom ordentligt vad jag vill ha.

Brudbuketten, Ninas tärnbukett och corsagen till m2b och Ola är också beställda. Tjejen på Interflora som jag pratade med förstod mig på pricken så jag tror att buketten kommer bli helt underbar!!!

Rogers väst och corsage är också beställda och vi väntar bara på att de ska komma.
Ringarna är också beställda. Det blev helt nya förlovningsringar till oss båda samt min vigselring.
Anledningen till nya förlovningsringar är att jag ville sätta i stenar i min gamla. Det skulle dock bli lika dyrt som att köpa en ny. Och när jag då hittat en vigselring som inte passade med gamla förlovningsringen så bestämde vi oss för att byta båda två.
Mina ringar kommer ff vara i vitguld men Roger ville ha en FET guldring.

I helgen kommer Jenny, min kusin, och Dan med sina barn och hälsar på. Dan ska vara vår toastmaster vilket vi ser fram emot väldigt mkt.
Vi ska sitta och prata igenom hur vi vill ha det under festen samt hur festprogrammet ska utformas...

En del OSA har börjat trilla in. Väldigt kul och hitills har alla som svarat tackat ja. Väldigt skoj tycker vi också, är att många lämnar barnen hemma för att kunna festa loss ordentligt!
Självklart är barnen välkomna för dem som vill ta dem med. Men det vet vi ju alla att om man har barnen med sig så festar man väl inte riktigt lika mkt...

Memory flashback...

Klänningen har kommit och jag har varit inne och provat den igen..Vilken skapelse!! Kan inte förstå att jag, lilla Anna , ska få ha en sådan ljuvlig klänning..
När jag var 13 år så åkte jag, mamma och mormor till Gran Canaria en vecka. (Det var för övrigt min första utlandssemester.)
Iaf så åkte vi en dag till Las Palmas för att shoppa lite i de stora spanska varuhusen, bla El Cortes Ingles. El Cortes Ingles är lite som Debenhams eller Harrods, dvs det finns avdelningar för allt. Bla då brudklänningar.
Och vilka brudklänningar, det är ju inte för inte, som de spanska brudklänningarna är berömda!
Nu var detta, i början av 90-talet, så klänningarna var rena gräddbakelserna à la Carolas men redan då sa jag att den dagen jag gifter mig så vill jag ha en spansk klänning.

Och ta da, det blev sant!! Min klänning är av märket Pronovias, ett spanskt märke!
Dyr som 17 var den, men vad ska man göra när det är DEN klänningen med stort D??
Det är ju bara att betala o svälja...

Min älskade m2b, är sååå söt...Han sa "Du ska ha den finaste klänningen när vi gifter oss!"
Sen att min klänning faktiskt är en av den stora utgiftsposterna till vårt bröllop, det kan väl jag också tycka är lite jobbigt, men faktum kvarstår...
Jag har hittat mannen jag vill leva med. Han är min prins och därmed så kommer jag bara gifta mig en gång i livet.
Så, varför då inte göra det med stil?